Var jag med så ytfixerad?

Har nyss läst lite i dels min dotters blogg och dels i några av hennes vänner och kommit fram till att de nästan bara skriver om utseende. Fullständigt ointressant. Tänk om någon av dessa fåfängda tjugoåringar råkade ut för en olycka som förändrade deras utseende hur skulle de ta det om det enda de bryr sig om är hur de ser ut? Oroande. Inte för att jag tycker de skriver dåligt eller så och det är helt deras grej det förstår jag men visst är det trisst. Min dotter och hennes väninna prutar med munnen på varje foto för att de ska få större pussmun vilket är helt onödigt och ser dumt ut då de redan är begåvade med fylliga läppar. Andra betalar tusentalskronor för att få läppar som dem men det ser de inte. Jag kan förstå väninnan som precis gjort en plastikoperation, hon har tagit in sitt utstående öra, och det kan vara trisst att dras med, det förstår jag. Gjorde själv en likadan operation när jag var tio år därför att syrran retade mig konstant för det.
Jag var först orolig att det är jag som fått dottern att bli så fixerad men det ser jag ju nu att alla jämgamla är likadana. Sen måste jag få påpeka en motsägande sak för jag har läst och sett bloggen om anorekterna, förfärliga bilder men deras problem bottnar ju i samma missnöje som ni har, dålig självbild, ett behov att synas och bli sedda, att få vara helt rätt för en dag m m. Tyvärr måste jag få göra er besvikna med att säga att det kommer ni aldrig att bli. Marknaden kommer att få er att alltid känna er efter + att den ni är och ser ut kommer ni att få leva med. + vet ni att det finns en dokumentär om detta ämne ikväll kl 21, Dysmorfofobi är ämnet. Inte för att ni har denna fobi men det är intressant ämne.
Nä, skärp er tjejer!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0