Livet är härligt

Idag vaknade jag av att Mojje slickade mig i näsan. Denna lilla tunga. Han har en förmåga att skruva den upp mot hjärnan där han avslutar med att göra en knorr. Det finns ju trevligare vis att vakna på...Men han är ju så gullig..
Nu har jag precis kommit hem från dagens äventyr som inleddes med en vernissage, kallad "Barnet i dej", i Stoby. Det var en bekant till syrran som var utställaren, mycket duktig. Jag blir så imponerad av dem som gör något åt sitt konstnärsskap. Själv anser jag mig vara en god konstnär men jag får det aldig ur mig. När jag var liten var jag jätteduktig på att rita och måla. Jag vann till och med förstra pris i en teckningstävling som det lokala mejeriet anordnat. Men så kom det annant emellan, ritandet lades åt sidan. Så plötsligt en dag fick jag en ingivelse till att börja måla. Tavelduk, staffli,oljeförg och penslar inskaffades. Inspirationen låg på topp. Äntligen var det min tur..osv. Så jag slängde upp staffliet i köket, på med duken, laddade penslarna med oljefärg...men vad nu??? Vad händer?? Det jag lyckats måla såg ut som det jag målat i tredje klass? Men hur blev det så här?? Jag som trodde jag var begåvad, ett riktigt naturbarn inom konsten. Min konstnärliga förmåga hade alltså stannat bak i tiden. Men idag fick jag inspiration igen. Konstnärinnan jag besökte idag lovade att hålla några privat lektioner för mig och min syster. Vi känner nämligen att vi är på gång.. äntligen..annars ungar blir det ni som får Homemade i julklapparna framöver.
Efter vernissagen drog vi till en loppis i Finja, en byhåla utanför Hässleholm. Vi älskar loppisfynd. Väl där möttes vi av världens slemmigaste (karl)slusk. Man ska ju inte döma efter det yttre, men i detta fall slog det inte fel. Slusken hade försökt kamuflera sin rätta åldriga ålder genom hemmafärga, svart ton men alldeles gul botten, sitt hår och sin mustage. Till detta hade han en inställdsam approche. Hans inledande fråga var inte om han kunde vara behjälplig utan han undrade istället vad det är vi tänder på hos män... Ja, hör och häpna. Sicken gris va? I och med detta lämnade vi loppisen i förfäran och äckel. Vilken gubbe va? Dit åker jag aldrig igen.. Nu ska jag slappa och mysa med vovven samtidigt som jag ska försöka komma över detta övergrepp.

Kommentarer
Postat av: Miss Milja

Nä nu blir jag så ledsen på dig mammi! Du är ju så konstnärlig å kreativ. Allt du tar i blir vackert! När du syr, målar, ritar, drejar, gör smycken, lagar mat... Ja precis allt! Du är ju så duktig! Du är bara feg! Så det så!

2007-10-13 @ 19:17:16
URL: http://www.missmilja.blogg.se
Postat av: Miss Milja

Mojje är ju underbar =) Mys med slick i näsan!

2007-10-13 @ 19:17:56
URL: http://www.missmilja.blogg.se
Postat av: Maritzi

Du har väl rätt, jag är nog ganska feg. Jag får arbeta med den sidan. Tack förresten, du är så snäll.

2007-10-13 @ 23:09:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0