maritzi.blogg.se

Nu har jag som många andra trätt in i facebook´s världen, men det är rörigt. Det tar ett tag innan man kommer in i den. Om jag ska jämföra är bloggandet bättre. Facebook känns lite stressande på nått sätt. Inte rent och snyggt som det är här på bloggen. Jag får väl se hur länge jag orkar hålla på...
Idag har jag slappat, slappat och slappat. Börjar bli lite rastlös nu. Det har ju varit så kallt idag så det var inget skönt att vara ute, fast ett par smårunder har det blivit. Nu har lilla Mijo åkt hem, det känns tomt, så tomt. Vem ska nu ligga och snusa brevid mig i sängen? Jo, jag har man, men det är inte lika mysigt när han ligger i samma säng för han spretar med ben och armar det brukar sluta med att jag hänger och klamrar mig fast på sängkanten utan täcke. Dessutom är min man inte som andra, hans kroppstempratur stiger när han vilar, så det blir som en bastu om han kommer för nära. Är jag taskig nu, kanske. Men det är inte illa menat utan ett konstaterande bara.
Jag var tidigare i affären för att handla mjölk. När jag kom hem fanns det en stor godispåse i kassen, det är väl konstigt. Så här blir det alltid när jag handlar, ändå kan jag marknadsstrategin, därför borde jag inte vara mottaglig för allt godis som följer mig mot kassan där det sitter en långsam kassörska som medvetet segar sig för att man ska göra dessa sockerinköp. De har säkert provision på denna försäljning. Gott var det iallafall, nu finns det inget godis kvar.
Undra vad som händer ikväll? Gick igenom texttv men där är inget. Jag har inga canvasdukar heller annars hade det varit nice att måla lite. Att gå på krogen finns inte om man bor i Hässleholm. Förresten det vet jag ju inte eftersom jag inte varit ute på krogen här på snart 4 år. Men det var inte något att ha då heller. Jag växte upp i denna håla och på den tiden fanns det stattshotelet eller Tropicstar att välja på. Problemet var att om det ena stället hade folk var det andra tomt men man visste aldrig vilket och inte vågade man lämna stället om man väl kommit in för "han" kunde ju dyka upp. Skittråkigt. Jag kom ihåg att vissa kvällar var det kanske bara 10 personer ute. Där hade man planerat, duschat, fönat- och lockat håret med locktång, sminkat sig med eyeliner, valt kläder i timmar, bråkat med pojkvännen om lov att gå ut, festat med den flaska kir med vännerna för att slutligen mingla på Tropic med 10 personer!! Och kom gjorde "han" inte heller. Besvikelse är det rätta ordet undra om det är likadant här idag. Får fråga systerdottern.